Kick-off evenemanget för Demography-programmet som finansieras av rådet för strategisk forskning (RSF) hämtade samman forskare och intressenter. Under eftermiddagen undersöktes orsakerna till och konsekvenserna av demografiska förändringar och man sökte lösningar på de utmaningar som dessa medför.
Finlands befolkning åldras, födelsetantalen sjunker och befolkningen i arbetsför ålder minskar. Detta har stora konsekvenser för social- och hälsovårdssystemet, pensionssystemet, ekonomin, arbetslivet och sociala relationer.
Dessa frågor diskuterades vid kick-offen för Demography-programmet den 15 augusti 2022 i Musikhuset i Helsingfors. Projekten inom programmet utforskar demografiska förändringar och producerar konkreta lösningar för att påverka och anpassa sig till dessa. via den här länken.
- De bästa experterna i landet kommer att producera högkvalitativ forskning som stöd för beslutsfattandet, säger programdirektören. Susan Kuivalainen.
Det finns ett behov av forskningskunskap vid beslutsfattarnas bord. Jouni Varanka, förhandlingsansvarig vid premiärministerns kansli.
- Beslutsfattare måste fatta beslut i osäkra situationer. Forskningsinformation hjälper till att fatta långsiktiga beslut. Åtminstone hjälper forskningen att lägga grund för vad man inte bör göra.
Kuivalainen höll med.
- Vi måste förstå orsakerna för att kunna fatta beslut.
Det sjunkande födelsetalet är också en fråga om ojämlikhet
Den första tematiska diskussionen fokuserade på det sjunkande födelsetalet. Den diskuterades av professor Mikko Myrskylä (FLUX-projektet), direktör Ilkka Oksala (Finlands Industriförbund), Anna Rotkirch (NetResilience-projektet) och Liisa Siika-aho, direktör för enheten för förmåner (social- och hälsovårdsministeriet).
Födelsetalet i Finland har sjunkit under lång tid. Barnen föds senare och i mindre antal. Under de senaste åren har det varit en kort återhämtningsperiod, men nu har siffrorna börjat sjunka igen.
Debatten underströk att födelsetalen också är en fråga om ojämlikhet: medelvärdena döljer en kraftig polarisering. I Finland är infertilitet vanligast bland både kvinnor och män i lågtutbildade. De som i övrigt också har de bra hittar ofta en partner och får det antal barn de vill ha. Andra kanske inte gör det.
Mikko Myrskylä sade att man kan påverka födelsetalen genom att främja välbefinnande mer brett.
- Det räcker inte att bara stödja barnfamiljer, eftersom de mest utsatta inte är de som har familjer. Att stödja dem som riskerar att hamna i utanförskap kan också bidra till att höja födelsetalen.
Antalet personer i arbetsför ålder minskar, trots detta är det fortfarande svårt för många grupper att få ett arbete
Minskningen av befolkningen i arbetsför ålder diskuterades av Peter Kariuki, chefsinspektör (rådgivande organet för etniska relationer ETNO, Justitieministeriet), Terhi Ravaska, Forskare (SustAgeable-projektet), Mikko Spolander, generaldirektör (finansministeriet) och Sari Vanhanen, Forskare (projektet Mobile Futures).
Antalet personer i arbetsför ålder i Finland minskar, vilket leder till en försämrad försörjningskvot och ett välfärdssamhälle som står inför nya utmaningar.
- Den här situationen har inte kommit som någon överraskning för någon, säger Mikko Spolander. Man har talat om försämringen av försörjningskvoten i 15 år. Ändå är vi inte tillräckligt förberedda. Den grundläggande frågan är om vårt samhälle kommer att kunna generera tillräckliga inkomster för att finansiera välfärdstjänsterna genom beskattning. Är ekvationen hållbar?
Problemet har noterats, många reformer har antagits och fler planeras. Förändringen av befolkningsstrukturen är en stor fråga globalt sett och lyckligtvis får den mycket uppmärksamhet nu, fortsatte Spolander.
Projektet SustAgeable handlar bland annat om att förlänga arbetslivet.
Det mest effektiva sättet att öka antalet personer i arbetsför ålder är genom invandring. Peter Kariuki från ETNO och justitieministeriet påminde oss dock om att även de som flyttar för att arbeta inte kommer till Finland bara för att arbeta. De tar med sig hela sitt liv.
- Är vi som samhälle redo att ta emot nya människor som en del av vårt samhälle? frågade han.
- Det är viktigt att ta itu med diskriminering i arbetslivet så att alla som kan och har relevant kompetens kan få ett jobb, sade Sari Vanhanen.
- Personer med invandrarbakgrund kan stöta på rasism både på arbetsmarknaden och i vardagen. Dessa frågor måste tas upp i en bredare samhällsdiskussion. Unga vuxna med invandrarbakgrund som är födda i Finland kan utsättas för diskriminering enbart på grund av sitt namn. Ansvaret för att förändra denna praxis och dessa strukturer ligger på oss alla, och på det finländska samhället som helhet.
Dessa är några av de viktigaste frågorna som vi undersöker inom Mobile Futures konsortiet .
Den förväntade livslängden ökar - sociala nätverk är viktiga för välbefinnandet i ålderdomen
Den förväntade livslängden diskuterades av Anni Lausvaara, verkställande direktör (Centralförbundet för de gamlas väl), Mirkka Danielsbacka, Forskare (NetResilience-projektet), Antti Parpo, förberedande direktör (sydvästra Finlands välfärdsområde) och Lasse Tarkiainen, Forskare (LIFECON-projektet).
Ojämlikheten återspeglas också i den förväntade livslängden. Den förväntade livslängden ökar i alla inkomstgrupper, men det finns socioekonomiska skillnader. Det finns också skillnader i hur friska de sista levnadsåren är.
Mirkka Danielsbacka säger att sociala nätverk spelar en viktig roll för äldres välbefinnande och aktivitet - och i slutändan för hur många friska år en äldre person har kvar.
Panelisterna var överens om att vi ofta har en alltför snäv syn på vad en god ålderdom innebär. Vi borde förbereda oss bättre för ålderdomen och fundera på var vi vill bo och hur vi ska ta hand om våra sociala nätverk.
Även här syns socioekonomiska skillnader. De välbeställda har ofta bättre sociala nätverk och resurser för att förbereda sig för ålderdomen, till exempel genom att ordna boende, säger Lasse Tarkiainen.
Ett annat viktigt behov av information togs upp: Antti Parpo ville veta vad de äldre själva vill ha. Hur ser de på ett bra liv? Vilken typ av boende och tjänster vill de ha? Projekten NetResilience och SustAgeable genomför också undersökningar för att ta reda på vad äldre människor vill ha.
Samhällspåverkan genom fortlöpande diskussioner
Kuivalainen betonade att ju tidigare forskarna utbyter idéer med intressenterna, desto effektivare blir forskningen. Hon uppmanade intressenterna att delta i diskussionen och samt att aktivt engagera sig i projekten.
Demography-programmet kommer att fortsätta det nära samarbetet, med evenemang som anordnas av projekten själva och en serie workshops som för samman forskare och intressenter för att skapa kunskap.
Mobile Futures eget stakeholder Living Lab kommer att hållas den 2 november, vi kommer att publicera mer information om detta snart!
Se inspelningen från kick-offen
DEMOGRAPHY-kickoff från Musiikkitalo på Vimeo (på finska). Kan ses fram till 1.9.2022.
Lär känna de andra DEMOGRAPHY-projekten!
Family Formation in Flux – Causes, Consequences, and Possible Futures (FLUX)
Life course and economic implications of demographic change (LIFECON)
SustAgeable – Economic and social sustainability across time and space in an ageing society